Kvarteren kring Torstenssonsgatan tillkom i mitten av 1600-talet och beboddes då av flottans folk.
Föreningsmedlemmarna tillhör Oscars församling som bildas 1906 vid en delning av Hedvig Eleonoras församling eller Ladugårdslandets församling som det länge allmänt kallades.
Det tidigare namnet Ladugårdslandet härstammar från en kungsladugård invid nuvarande Djurgårdsbron. Den mark som låg mellan Ladugården och Norrmalm kallades Ladugårdslandet sedan det kommit i kunglig ägo under 1500-talet.
Delar av området kom tidigt i kunglig ägo i samband med att man flyttade delar av flottans verksamhet dit. Det byggdes exempelvis repslagarbanor, provianthus, bageri, sjöbodar och troligen även ett gjuteri. Enklare bostäder och trädgårdar anlades av kronans folk.
År 1640 uppläts den västra delen av Ladugårdslandet till Stockholms stad. Området avgränsades av Träskrännilen i väster och ett tullstaket som följde den uppodlade delen strax norr om Linnégatan och Grev Magnigatan.
Området var kuperat med små bergknallar och bäckar samt att det fanns flertalet kvarnar. Under 1600-talets första hälft ägdes några tomter av de personer vars namn blivit bevarade i flera av kvarters- och gatunamn. Sperling (kv Sperlings Backe), Jernloo (kv Järnlodet), Ture Gabrielsson Oxenstierna (Grev Turegatan), Magnus Gabriel de la Gardie (Grev Magnigatan), Sigrid Banér (Jungfrugatan), m.fl.
Den södra delen av nuvarande Torstenssonsgatan var tidigare skeppsvarv (Terranova Warf) där bland annat ostindieskeppet Göteborg byggdes.
Torstenssonsgatan 15 i kvarteret Kasernen byggdes 1889-91 i en typisk 1890-talsstil, vilket innebar att inspiration hämtades från äldre historiska stilperioder, såsom gotik, renässans och barock, och användes i en fantasifull blandning. Gemensamt för byggnationerna under den här tiden är att varje byggnad och varje byggnadsdel behandlas som individuell och unik. Hela kvarteret Kasernen byggdes under några få år men uppvisar stor variation i arkitektoniskt uttryck.
Torstenssonsgatan 15 har med sin hörnplacering i kvarteret fått en rikt utformad fasad som är assymetriskt komponerad med fönstren grupperade efter rummens placering. Taksiluetten markerar tydligt husets hörnläge med frontespiser som bryter upp takfoten och ett ståtligt hörntorn. Fasad i mörkröd spritputs med fönsteromfattningar i gulvit slätputs. Bottenvåningen har en sockel och portalomfattning av rikt skulpterad sandsten. Den nyligen genomförda renoveringen av fasaden har tagit fasta på husets originalutförande.
Huset byggdes om invändigt under början av 1930-talet som så många andra hus i Stockholms innerstad byggda på 1800-talet. Det var en tid av förändring med nya ideal och ofta ganska genomgripande ombyggnationer som inte förhöll sig särskilt varligt till originalutförande eller karaktär. Torstenssonsgatan 15 uppvisar därför en portgång som blandar väldigt olika arkitektoniska uttryck. Ett påkostat utförande från 1890-tal syns i bjälktaket med kassetter och södra trappuppgångens golv i svart belgisk kalksten och Carrara marmor. Till det läggs på1930-talet ett stenflisgolv i mönster och en reliefputsad yta på väggarna. Snickerier och listverk är i allt väsentligt borttaget. De flesta dörrar är utbytta. Portgångens och trapphusens volymer och arkitektoniska utformning i plan och sektion är dock väldigt tydligt placerade i 1890-talet, även om ytverk så som väggar och golv moderniserats vartefter.
Stadsmuseet klassificerar husen i Stockholm med avseende på kulturhistoriskt värde. Inventeringen gjordes på 60-talet och publicerades 1974. På klassificeringskartan över kvarteret Kasernen kan man se att nästan alla hus är grönmarkerade, vilket är den näst högsta klassningen. Skalan går från grått (ingen klassning), gult (lägsta nivån), grönt (mellannivån) till blått (synnerligen högt kulturhistoriskt värde). Blå klassning innebär nästan alltid ett hus som är i originalutförande. Grönt innebär ofta att en ganska omfattande ombyggnation skett, såsom i Torstenssonsgatan 15, och gult brukar generellt innebära att ombyggnationen väsentligt förändrat husets karaktär. Det finns naturligtvis avvikelser från detta mycket generella sätt att läsa klassificeringen, men i just kvarteret Kasernen blir det ganska tydligt vid jämförelse mellan originalutförande
och den beskrivning som görs i vid byggnadsinventeringen.